
— Organisme tanah adalah organisme yang bertanggung
jawab terhadap penghancuran dan sintesa organic
— Biologi tanah adalah kehidupan dalam tanah, menyangkut
kegiatan jasad hidup dalam tanah dan peranannya, serta
peranan BO dengan segala sifat dan cirinya
— Jasad hidup (organisme) tanah dikelompokkan menjadi :
a. organisme menguntungkan dan
b. organisme merugikan
Atau :
— a. Tumbuhan (flora) tanah
— bb. Binatang (fauna) tanah

Berdasarkan ukuran tubuh (Wallwork,1974) :
— Mikro Fauna, hewan tanah yang ukuran tubuhnya
20‐200 μ, misal ; Protozoa, Acarina, Nematoda,
Rotifera, tardigrada dsb.
— Meso Fauna, hewan tanah yang ukuran tubuhnya
200 μ ‐1 cm, misal ; Acarina, Collembola,
nematoda, Rotifera, Araneida, Larva serangga,
isopoda dsb
— Makro Fauna, hewan tanah yang ukuran tubuhnya
≥ 1 cm. Misal : Megascolesidae, Mollusca, Insecta,
Vertebrata kecil dsb.

ttanahh
Iklim (curah hujan, suhu, kelembaban dll)
Tanah ((kemasaman,, kelembaban,, suhu,, hara dll))
Vegetasi (hutan, padang rumput, belukar, dll)
— Keragaman organisme dan bobot biomassa dari
organisme sangat besar
Aktivitas organisme tanah dicirikan oleh :
— Jumlahnya dalam tanah
— Bobot tiap unit isi atau luas tanah (biomassa)
— Aktivitas metabolik
Sebanyak 60‐80% dari metabolisme total dalam
tanah adalah hasil kegiatan mikroflora tanah.
|

a From Martin and Focht. 10
b Number for bacteria, actinomycetes, fungi and yeast are based on plate counts.
Other organism found in soil include viruses, arthropods, and earthworms

Property Remarks Effect of Soil
Color The typical dark color of many soils is caused by
organic matter
Water retention Organic matter can hold up to 20 times its weight
in water
May facilitate warming
Help prevent drying and shrinking. May significanly
improve the moisture-retaining properties of sandy soils.
Combination with
clay minerals
Cements soil particles into structural units called
aggregates
Permits exchange of gases
Stabilizes structure
Increases permeability
Chelation Forms stable complexes with Cu2+, Mn2+, Zn2+,
and other polyvalent cations
Solubility in water Insolubility of organic matter is because of its
association with clay. Also, salts of divalent and
trivalent cations with organic matter are insoluble.
Isolated organic matter is partly soluble in water
Buffer action Organic matter exhibits buffering in slighly acid,
neutral, and alkaline ranges
Cation exchange Total acidities of isolated fractions of humus range
from 300 to 1400 cmol/kg
Mineralization Decomposition of organic matter yields CO2,
NH4+, NO3-, PO34-, and SO24-
May enhance the availability of micronutrients to high
plants
Little organic matter is lost in leaching
Helps to maintain a uniform reaction in the soil
May increase the cation exchange capacity (CEC) of
the soil. From 20 to 70% of the CEC of many soils (e.g.,
Mollisols) is caused by organic matter)
A source of nutrient elements for plants growth
Combines with
organic molecules
Affects bioactivity, persistence and
biodegradability of pesticides
Modifies application rate of pesticides for effective
control
|

Surface Horizons
Source : Brady, 1990.
Note ; Biomass values based on live weight perhectare furrow slice (HFS)

Kebutuhan Oksigen (O2) ;
— a. Beberapa bakteri pergunakan gas O2 (aerob)
— b. Beberapa bakteri pergunakan senyawa O2 (anaerob)
— c. Beberapa bakteri pergunakan kedua bentuk di atas (fakultatif)
— d. Ketiga bentuk tsb biasanya terdapat sekaligus di tanah
Hubungan dengan Kelembaban :
— Kelembaban optimum sama dengan yang dibutuhkan oleh tanaman tingkat tinggi.
— Kelembaban pengaruhi kadar O2p g
Kisaran Temperatur :
— 700 – 100 0 F
— Temperatur tanah jarang mematikan bakteri
Kebutuhan bahan organik
— Sebagai sumber energi (bakteri heterotrofi)
— Bakteri autotrofik tidak perlukan BO sebagai bahan energi
Hubungan dengan CA yang dpt dipertukarkan dan pH
— Ca tinggi dan pH : 6‐8 umumnya terbaik
— Ca dan pH menentukan jenis bakteri
— Bakteri tertentu berfungsi pada pH amat rendah (±0,3) dan yang lain pada pH tinggi
— Ca yang dapat dipertukarkan lebih penting daripada pH
FisikoFi ik KimiaKi i | Kotoran | Lapisan 0-15 cm | Lapisan 20-40 cm |
N Total (%) | 0.35 | 0.25 | 0.08 |
C Organik (%) | 5.17 | 3.35 | 1.11 |
Nitart (ppmN) | 21.9 | 4.7 | 1.7 |
P Terd (ppm P O ) 2 5 | 150 | 20.8 | 8.3 |
Ca tt (ppm Ca) | 2793 | 1993. | 481.0 |
Ca Total (%) | 1.19 | 0.88 | 0.91 |
MMg tt (ppm( Mg)M ) | 492 | 162 | 69 |
KTK (me/100 g) | 4.67 | 3.82 | 1.63 |
KB (%) | 92.9 | 74.1 | 55.5 |

Karnifor | |||||
Konsumen Sekunder | Konsumen Tertier | ||||
Organisme | Mikroflora dimakan | Predator | Mangsa | Predator | Mangsa |
| Algae | | Springtail | | Laba-laba |
| BBakterik i | TTungau | NNematodad | SSemut | SSentipodai d |
| Fungi | | Enchytracida | | Kalajengking |
Tungau | | | | | |
| Fungi | | Springtail | | Laba-laba |
| Algae | | Nematoda | Sentipoda | Tungau |
| Lumut | Sentipeda | Keong | | Sentipoda |
| | | Bekicot | | |
| Bakteri dan | | Aplied | | Laba-laba |
Protozoa | Mikroflora lain | | Lalat | Kumbang | Tungau |
| | | | | Kumbang |
Nematoda | Bakteri | Cerucut | Cacing tanah | | |
| fungi | | Serangga | | |

Tertier
Organisme | 2 Biomassa (g/m ) | ||
Pdg Rumput | Oak | Spruce | |
Herbivor | 17,4 | 11,2 | 11,3 |
Detritivor : Besar | 137,5 | 66,0 | 1,0 |
Kecil | 25,0 | 1,8 | 1,6 |
Predator | 9,69 6 | 0,90 9 | 1,21 2 |
Jumlah | 189,5 | 79,9 | 15,1 |

Jmlh /m2 | Jmlh/gram | Biomassa (Kg/HLB) | |
Mikriflora | | | |
- Bakteri | 13 14 10 -1010 | 8 9 10 -1010 | 450-4500450 4500 |
- Aktinomicetes | 12 13 10 -10 | 7 8 10 -10 | 450-4500 |
- Fungi | 10 11 10 -10 | 4 5 10 -10 | 56-560 |
| | | |
Mikrofauna | | | |
- Protozoa | 9 10 10 -10 | 4 5 10 -10 | 17-170 |
- Nematoda | 6 7 10 -10 | 10-102 | 11-110 |
- FaunaF lainl i | 3 5 10 -1010 | - | 1717-170170 |
- Cacing tanah | 30-300 | - | 110-1100 |

Tanah (0‐15cm)

rata perperangkap
Tidak ada komentar:
Posting Komentar